Ta kontakt

Livscykeltänkande och ekologiska aspekter i fokus vid byggandet av Harpunkvarteret

Trots att man kunde tro att livscykeltänkande och ekologiska aspekter oundvikligen är en del av nutidens byggnadsprojekt, ligger fokus i de här viktiga frågorna ändå ofta på slutanvändarens vardagsliv. Också själva byggnadsskedet kan genomföras med ett långtgående livscykeltänkande och ekologiskt perspektiv.

Harpunkvarterets ansvariga arbetsledare Roope Mäkinen från NCC och projektchef Matti Jokinen från Sjömanspensionskassan berättar mer om livscykeltänkandet och de ekologiska aspekterna vid byggandet av Harpunkvarteret.

– Grunden för livscykeltänkandet är att välja funktionella, hållbara och lättskötta alternativ för såväl de grundläggande konstruktionslösningarna som ytkonstruktionerna och utrustningen. Det centrala utöver trivseln är livscykelkostnaderna för de olika alternativen, och där ingår material-, byggnads-, reparations- och underhållskostnaderna under byggnadsdelens hela livstid, förklarar Jokinen.

Vid planeringen fokuserar man på att göra rationella val som styrs av den uppkomna belastningen och underhållsbehovet. Ur ett ekologiskt perspektiv börjar det hela redan med mark- och grundarbetena samt en eventuell rivning av gamla konstruktioner.

– Såväl hanteringen och återanvändningen av jordmaterial som återanvändningen och återvinningen av rivningsavfall planeras från början till slut, säger Jokinen.

De inplanerade materialen och livscykellösningarna inverkar på och syns i det vardagliga arbetet på bygget. Borrandet och anslutningen av jordvärmebrunnar är en del av markarbetet.

– I markbyggnadsskedet använder vi stora mängder av lättfyllnads- och isoleringsmaterialet Foamit, som tillverkas av återvunnet glas. Krossad betong och tegel från de rena betongkonstruktionerna i kvarterets gamla byggnadsbestånd används i asfaltvägarnas konstruktionslager. I plåtläggningen av yttertaken ingår installation av solfångare på de södra takhalvorna, med invertrar som inpassas i de hustekniska systemen. På de yttre gårdsområdena installeras vatten/luft-värmepumpar som håller boulevarden på gårdsdäcket uppvärmd, berättar Mäkinen.

– Till den normala verksamheten hör förstås numera återvinning av material och obligatorisk sortering av olika avfallsfraktioner. Också när det gäller belysningen, elanvändningen och uppvärmningen under byggnadstiden prioriterar vi alltid de ekologiska aspekterna, fortsätter Mäkinen.

Från ekologisk byggarbetsplats till ekologiskt kvarter

Utgångspunkten för byggnadsplaneringen i kvarteret har varit en möjligast naturlig användning av trämaterial utan ytbehandling. Det här kommer att synas till exempel i den naturliga patineringen av fasadmaterialet på Kvartershuset. Dessutom har vi anlagt ett grönt tak på Kvartershuset, där taket samtidigt fungerar som ett gemensamt vardagsrum för kvarterets invånare.

– På kvartersgården planterar vi nyttoväxter, allt från fruktträd till fleråriga örter, som kan användas av invånarna. På kvarterets innergård används inga maskiner med förbränningsmotor, och gångvägarna har planerats så att de är trygga också på vintern utan saltning och sandning. Förnybar energi används i stor utsträckning: jordvärmebrunnar, solpaneler och luftvärmepumpar gör kvarteret närapå självförsörjande på energi. Listan över saker som skapar mervärde för invånarna är lång, konstaterar Jokinen.

Trygghet, gemenskap, digitalisering och trivsel är grundförutsättningar för den kommande vardagen i Harpunkvarteret. Dessa faktorer har en klar betydelse för aktiviteten bland invånarna, eftersom ett gemensamt utvecklande av kvarteret också bidrar till livscykeltänkandet och det ekologiska synsättet.